torsdag 27 november 2014

Solna stads miljöstipendium 2014

Varje år sedan delar Solna stad ut ett Miljöstipendium till personer, företag, organisationer, föreningar eller grupper som bor, verkar eller är lokaliserade i kommunen och som har gjort betydelsefulla insatser på miljöområdet. Miljöstipendiet har varje år en inriktning och i år var det arbete med avfallsfrågan som skulle premieras.

Den 14 oktober fattade vi i Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslut om årets stipendiater och dessa fick sedan ta emot pris av nämndens förste vice ordförande tillika Centerpartiets kommunalråd och gruppledare (och min nya kollega i Tekniska nämndens presidium!) på kommunfullmäktige i tisdags. Stipendiaterna var tre till antalet eftersom nämnden ville premiera tre olika sorters verksamheter och de glada utvalda var Barnens Montessori Akademi i Huvudsta, det sociala arbetskooperativet Föreningen Glöden i Bergshamra och Berga Vård- och omsorgsboende i Bergshamra. De har alla jobbat aktivt och kreativt med att förebygga och minska uppkomsten av avfall och är på så sätt en inspiration och ett föredöme för andra verksamheter i vår stad.

Här följer motiveringarna som låg till grund för beslutet att belöna just dessa tre verksamheter:

Förskolan Barnens Montessori Akademi i Huvudsta
Det var många av de sökande förskolorna som visade på ett mycket medvetet och föredömligt avfallsarbete i sina verksamheter. Barnens Montessori Akademi i Huvudsta är den förskola som utmärkte sig. Kretsloppstanken är starkt förankrad via verksamhetens pedagogik. I det dagliga arbetet går man tillsammans till återvinningsstation, plockar skräp, återanvänder material i ateljén och tillvaratar frukt och bär från egna gården. Man samtalar med barnen om varför man ska tänka på miljön och vad som händer med avfallet. Förskolan har kunniga pedagoger i miljöfrågor vilket underlättar detta arbete. Utöver pedagogiken arbetar verksamheten aktivt med att förebygga avfall genom att använda förpackningar och annat material till skapande verksamhet. De köper in gediget material som håller samtidigt som de lagar befintligt material och återvänder begagnade möbler. Dessutom arbetar de aktivt med att förebygga matsvinn.

Arbetskooperativet Glöden
Det sociala arbetskooperativet inriktar sig på att ta hand om gamla kasserade datorer från bland annat Solna stads verksamheter, vilka sedan säljs vidare. Det är en uppgift som i sig verkar avfallsförebyggande men hela verksamheten genomsyras av ett engagemang och en medvetenhet kring avfallsfrågan. Verksamheten sortera förpackningar, komposterar matavfall och trädgårdsavfall. De återvänder förpackningar till skapande verksamhet, handlar begagnade möbler och anordnar loppis med sådant som verksamheten inte längre behöver. Dessutom jobbar de med att minska sitt matsvinn och erbjuder sig att ta hand om frukt och växter som andra inte kan ta hand om.

Vård- och omsorgsboendet Berga
Berga har under många år ambitiöst sorterat ut förpackningar och matavfall. De arbetar aktivt med avfallsarbete och på alla avdelningar finns miljöombud vilka genomgått en miljöutbildning. I verksamheten hittar man nya användningsområden för förbrukade saker och möbler. Dessutom återvänds material i skapade med de boende. 

Stipendiaterna får dela lika på summan 40 000 kronor. Stort grattis och lycka till i framtiden!

onsdag 26 november 2014

Nytt år, nya uppdrag

Novembers beskärda del av fullmäktigesammanträden var ännu inte avklarad bara för att nio timmars budgetbehandling hade lagts till historien, nej igår (tisdag 25/11) var det nämligen dags för en favorit i repris. Det blev dock ett betydligt kortare möte men som ändå innehöll betydligt fler skilda ärenden än föregående dag. Bland annat behandlade vi en ny detaljplan för kvarteret Planen 4 där en kontorsfastighet glädjande nog ska byggas om och bli vård- och omsorgsboende med 70 lägenheter, vi fattade beslut om bestämmelser för så kallat omställningsstöd och pension för förtroendevalda, vi beslutade att teckna en överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare och vi genomförde en mängd valärenden efter att ha fattat beslut om hur stadens nämndorganisation ska se ut efter årsskiftet.

Här fastslogs nu formellt att det från och med 2015 blir två nya nämnder när Stadsbyggnadsnämnden delas och blir Byggnadsnämnden och Tekniska nämnden. Under sammanträdet valdes också alla ledamöter, ersättare och presidieposter till nämnder, bolag, kommunalförbund med mera och jag är därför oerhört glad och tacksam över att jag har fått förtroendet från Miljöpartiet att sitta som andre vice ordförande i Tekniska nämnden. Jag kommer dessutom kliva in som ledamot i Käppalaförbundet och som ersättare i Norrvatten vilket ska bli riktigt spännande. Inte heller tar det slut där, jag tjuvstartar nämligen redan nästa vecka då jag per den 1 december tillträder som en av tre politiker för Miljöpartiet som har tjänster i Stadshuset. Tillsammans med vårt nya kommunalråd Bernhard Huber och Matilda Baraibar som blir ersättare i kommunstyrelsen kommer jag härmed få den äran att leda Miljöpartiet i Solna de närmaste åren och det känns fantastiskt!

Jag känner också en stor glädje över det faktum att vi inte bara har fått ett kommunalråd, en ersättare i kommunstyrelsen och en möjlighet att dela upp våra resurser på hela tre tjänster, utan att vi också har fått så många presidieposter! Jag kommer alltså att inneha en av dessa och de andra besätts av Tobias Östberg som blir andre vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden, Martin Marmgren som blir andre vice ordförande i Socialnämnden, Agneta Boström som blir förste vice ordförande i Likabehandlingskommittén, Olof B Nystrand som blir andre vice ordförande i Överjärva gård AB, Råsunda Förstads AB och det tillhörande Fastighets AB Falkeneraren samt vårt avgående kommunalråd Susanne Nordling som lämnar heltidspolitiken i Solna för nya utmaningar som landstingsråd i Stockholms läns landsting men som ändå har kvar hjärtat i Solna och blir den första tredje vice ordföranden någonsin i kommunfullmäktige. Sist men inte minst har vi Maria Cosnier som sedan tidigare är vald till andre vice ordförande i Kommunrevisionen.

Det ska bli så kul att få jobba tillsammans med alla dessa fantastiska människor och med hela vår fullmäktigegrupp, vår kommunala grupp bestående av alla med politiska uppdrag av någon form och med alla våra medlemmar i MP Solna. Jag tror att vi har fyra både utmanande och underhållande år framför oss och vi är redo för dem!

I och med detta blir årets sista sammanträde med Miljö- och hälsoskyddsnämnden i december även mitt sista i den nämnden, i alla fall för de närmaste fyra åren. Det är med åtminstone ett litet styng i hjärtat jag lämnar min plats där och beger mig vidare men jag har fullt förtroende för att våra nyvalda miljöpartister kommer göra ett utmärkt jobb. Det blir ett nytt år med nya uppdrag och nya utmaningar, nu kör vi!

Mer om budgetfullmäktige

Efter att jag hade gjort debut i talarstolen i Solna kommunfullmäktige i måndags och debattblocket om Miljö- och hälsoskyddsnämndens budget var avslutat runt 21.15 var det ännu många timmar kvar av sammanträdet. Först drygt fem och en halv timme senare, strax före 03 på tisdagsmorgonen, avslutades mötet.

Budgetfullmäktige blev nog mer händelserikt än de flesta hade väntat sig i och med att det slutliga resultatet blev att Alliansens budget föll till förmån för Socialdemokraternas budget. Mer om detta står att finna i Miljöpartiets pressmeddelande, i gårdagens DN och det togs även upp i ett inslag i P4 Stockholm där kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk och Socialdemokraternas oppositionsråd Arne Öberg samtalade om situationen och svarade på frågor om framtiden.

Nu är det dags att blicka framåt och det ska bli spännande att se vilken utveckling samtalen partierna emellan här i staden tar hädanefter. Vi har fyra år och flera budgetöverläggningar till framför oss. Det har med detta blivit tydligt att det i fortsättningen kommer att kräva betydligt mer av oss alla; att det kommer fordra mer förberedelse, samarbete, förankring och kompromisser. Jag tror absolut att vi alla står pall för den utmaningen för det nya parlamentariska läget omöjliggör business as usual. Min förhoppning är naturligtvis att inriktningen för Solnas budget och verksamhetsplan ska vara en grön och långsiktigt hållbar stad och det är det som vi i Miljöpartiet kommer att fortsätta jobba för.


Här finns Miljöpartiet i Solnas budgetmotion för 2015.

måndag 24 november 2014

Debut i talarstolen

Ikväll gjorde jag debut i talarstolen i Solnas kommunfullmäktige där jag höll två anföranden om miljö- och hälsoskyddsnämndens budget för 2015 inom ramen för den stora budgetdebatten. Här kommer ungefär det jag framförde.

Ordförande, ledamöter, åhörare. det här är första gången jag står i den här talarstolen så jag tänkte passa på att säga att jag är 24 år, bor i Huvudsta och är utbildad miljövetare.

Som miljövetare är min uppgift att studera sambandet och förstå samspelet mellan människan och naturen. Och både Miljövetenskapen och miljöpartiets politik handlar i mångt och mycket om att se samhället holistiskt; det vill säga att helheten är större än delarna och att den del som i det här fallet utgörs av Solna stad påverkar och påverkas av de övriga delarna, något vi som politiker i en budgetdebatt måste förstå och ta hänsyn till.

Vi lever på en planet med begränsade resurser, där vårt samhälle och vår ekonomi bygger på uttag av naturtillgångar och användande av ekosystemtjänster som alla har gränser för hur mycket de kan utnyttjas innan de utarmas.

Eftersom planeten Jorden är ett sammanhängande system får resursanvändning och påverkan på naturen i en del av systemet, till exempel i Solna, effekter och konsekvenser i andra delar. Det är därför strålning från olyckan i det japanska kärnkraftverket Fukushima i mars 2011 upptäcktes i vattnet utanför Kaliforniens kust för två veckor sedan och det är därför det finns bromerade flammskyddsmedel i isbjörnar vid Nordpolen. På samma sätt bidrar exempelvis utsläpp från trafiken i Solna till både försurning av mark och vatten, övergödning av Östersjön och globala klimatförändringar. Detta är några exempel på hur det som sker i Solna påverkar miljön på lokal, regional, nationell och global nivå och det måste vi ta i beaktning.

Det är den här ingången, den att det är omöjligt att se Solna som en enskild beståndsdel utan påverkan på och känslighet för samspelet med andra delar, jag har haft även när jag har studerat årets budgetförslag.  Det gör att jag känner mig väldigt oroad när jag läser den styrande minoritetens förslag till Solna stads budget för 2015, därför att insikten om att Solnas verksamheter lämnar avtryck inte bara inom kommunens gränser utan även i Stockholms län, i Sverige, i Europa och i världen, verkar vara totalt frånvarande när det gäller synen på miljöfrågorna, något som framgår tydligt av de stora skillnader som finns mellan miljö- och hälsoskyddsnämndens slimmade budget och de betydligt större behov som förvaltningen har identifierat.

Vad nämnden i grund och botten sysslar med är att säkerställa att Solna stad utgör en trygg miljö för människor att vistas i och att naturen bevaras.  Turligt nog, skulle man kunna säga, är ju en betydande del av nämndens arbete reglerat i lagen vilket innebär att Solna måste genomföra vissa saker inom vissa bestämda tidsramar och det är positivt eftersom då kan vi i alla fall vara trygga med att en grundläggande nivå av miljöarbete utförs oavsett politiskt styre och ambitionsnivå.

Men det finns även en hel del av nämndens arbete som inte regleras av lagen utan primärt bygger på att vi har oerhört kompetenta tjänstemän på förvaltningen som brinner för miljöfrågorna och vill göra mer än så. Vi i Miljöpartiet vill att också Solna ska göra mer på miljöområdet än att klara skamgränsen, vi måste ha större ambitioner än undvika att bryta mot lagen.

Därför tycker vi att det minsta vi kan göra är att lyssna till den kompetens som finns här i huset, att ta i beaktning de behov som tjänstemännen påvisar finns inom nämnden och ge dem de resurser de behöver för att utföra det arbete som de har identifierat som viktigt de närmaste åren. Men i den styrande minoritetens budgetförslag för Miljö- och hälsoskyddsnämnden framgår det tydligt att en mängd områden inom verksamheterna miljöskydd och miljöövervakning ignoreras. Enligt tjänstmännens behovsutredning skulle det behövas ytterligare två anställda som jobbar heltid med de här frågorna för att hinna med allt som skulle behöva göras under året, det här är två tjänster som inte finns med i den styrande minoritetens budgetförslag och det är över 3000 arbetstimmar som aldrig kommer att utföras.

Hur ska Solna stad kunna säkerställa en god miljö för sina invånare om det förebyggande arbetet inom den här sektorn prioriteras ner? Hur ska Solna kunna bedöma och minska sin miljöpåverkan lokalt, nationellt och globalt utan de här funktionerna? I en tid då miljöproblemen växer och uppmärksammas allt mer kan vi i den här kommunen inte välja att blunda för Solnas roll och hur våra invånare påverkas. Vi måste kontinuerligt övervaka tillståndet i mark, luft och vatten så att det inte blir farligt för människor och miljö och för att uppnå nå hållbarhet som ju är utveckling är en del av Solna stads vision.  Vi i Miljöpartiet lägger därför i vår budget ytterligare en miljon kronor till nämnden för anställning av mer personal och vi satsar dessutom en halv miljon kronor på fasta och mobila mätstationer för partiklar och kväveoxider i luften.

söndag 2 november 2014

Fina sociala initiativ i närområdet

I veckans Mitt i Solna fanns en glädjande och inspirerande artikel om vår grannkommun Sundbyberg. I fokus stod en butiksägare, en kyrka och en mycket god idé, i flera bemärkelser. Ann Karinsdotter som driver Hemköp på Sturegatan i Sumpan tröttnade förra året på matsvinnet och att kunderna var överdrivet petiga med datummärkning och utseende på varorna. Istället för att sänka priserna bestämde hon sig för att skänka maten till Centrumkyrkan som av matvarorna kokar 100 liter soppa, brer 400 mackor och bjuder runt 200 personer på gratis sopplunch.

Pastorn Per Hellberg som intervjuas i artikeln berättar att initiativet med sopplunchen som började redan för fyra år sedan har gått från att vara en lokal tilldragelse till att locka mängder av människor. Gästerna, förutom de lokala Sundbybergsborna även många fattiga från exempelvis Rumänien, kan förutom lunchen även få kläder och en matkasse med sig hem.

För att sköta sopplunchen finns omkring 15 volontärer och Centrumkyrkan får också pengar från kommunen och organisationen Lions. Ändå finns en önskan om att kunna göra ännu mer och för ännu fler. Jag tycker att det här är ett fantastiskt initiativ och något som fler skulle kunna ta efter. I den här historien finns två problem, butiken som tvingas rea ut och slänga enorma mängder mat som fortfarande går att äta och människor som inte har råd att äta sig mätta, som får en gemensam lösning genom soppköket. Vilken bra idé som bidrar både till en bättre miljö genom att minska resursslöseriet och till ett mer humant samhälle!


Jag hoppas att vi får se fler verksamheter av det här slaget, varför inte i Solna? För en dryg månad sedan öppnade Stadsmissionen en trevlig second handbutik med café mitt inne i Solna centrum och jag går och hoppas och drömmer om att de i en framtid utvidgar sin fina verksamhet ännu mer för att kunna hjälpa de fattiga och utsatta i vår kommun.

lördag 1 november 2014

Vem vågar cykla i Solna?

I septembernumret av tidningen Magasin Solna som kommer ut en gång i månaden uppmärksammades det att Solna är en dålig cykelkommun. Inte för att det inte finns några som cyklar här, tvärtom beskrivs det att det är många cyklister i vår stad, men för att det innebär risk för personskador att cykla i Solna.

Den här bilden av en osäker trafiksituation för cyklister grundar sig på en undersökning som Trafikverket gjort och som Svenska Dagbladet publicerade resultaten av. Trafikverket tittade på hur kommuner sköter sopning, vinterunderhåll av cykelvägar, reparation av gropar och avlägsnande av gupp samt om kommunerna hade strategier för att genomföra allt detta. Solna var en av de kommuner som bedömdes ha låg kvalitet på underhåll och drift av sina cykelvägar och att det därför är med risk för hälsan som man får sätta sig på sadeln här.

Trafikverket har sett en rejäl ökning av antalet cykelolyckor med allvarliga skador mellan 2012 och 2013 och dessutom är nu cyklisterna mer olycksdrabbade än bilister! Trots att mängden bilister på vägarna är större än antalet som cyklar har nu cyklister blivit den grupp trafikanter som drabbas av flest invalidiserande skador. Av alla dessa cykelolyckor är hela 80% singelolyckor och den vanligaste orsaken bakom olyckorna är bristande underhåll och drift av cykelvägarna. Mer än en tredjedel av alla olyckor beskrivs bero på problem med cykelbanan och det kommunerna är allra sämst på är att städa bort grus och löv.

Det här är helt befängt! Att människor cyklar är en win-win situation, det är en av många viktiga lösningar på både problem med folkhälsa och med klimat och miljö. Solna, en liten och tätbebyggd kommun ett stenkast från Stockholms innerstad ska vara en cykelstad, den borde ha alla förutsättningar att vara det. Som alla vi boende i Solna vet är dock varken cyklister eller gående de prioriterade trafikanterna i vår stad och vi i Miljöpartiet har många gånger framhävt att Solna är en trafikskadad stad. Vi vill därför se till att satsa på människor, inte bara på bilar, och för det krävs att vi utvecklar och underhåller stadens gång- och cykelbanor och säkerställer att det finns ett tryggt och sammanhängande cykelnät med tillgång till servicestationer och bra cykelställ både för den som vill cykelpendla och den som bara vill ta sig snabbt och smidigt till sin närbutik. I vår budgetmotion för 2014 satsade vi till exempel 2 miljoner kronor extra på bättre snö-, löv- och grusröjning på cykelbanor, gångbanor och vägar, något som skulle kunna komma till rätta med delar av detta problem och minska riskerna med cykling i Solna.

Ska man behöva riskera livet för att cykla? Det tycker varken jag eller Miljöpartiet! Den här ohyggliga trenden måste vändas. Solna måste ta ansvar och se till att alla kan cykla säkert i vår kommun!

fredag 31 oktober 2014

Viktiga satsningar på kommuner och klimat i regeringens budget

Förra veckan skrev miljöminister Åsa Romson och statsminister Stefan Löfven en artikel på DN Debatt som fick stor uppmärksamhet. Artikeln med rubriken ”Vi vill att även utländska åkare skattar för vägslitage” skapade viss uppståndelse och det började talas om landsbygdsskatt, regeringens kamp mot landsbygden, döden för landsbygden och att regeringen rätt och slätt är landsbygdsfientlig.

Jag tycker att stora delar av poängen med de tre klimatpolitiska förslag som fördes fram i artikeln gick förlorade i det ramaskri som uppstod till följd av den något skeva rubriksättningen. För den som följde Twitterflödet kunde det lätt framstå som att Romsons och Löfvens främsta vapen i kampen mot klimatförändringarna var att totalförbjuda vägtransporter och att detta var något de hade kommit fram till inte för att de vill hejda den globala uppvärmningen utan för att de hatar Norrland. Det var inte det jag läste när jag läste DN Debatt.

Debattartikeln innehåller flera viktiga och oerhört välkomna klimatreformer. Den är dessutom ett viktigt ställningstagande för att det är dags för Sverige att återigen ta på sig ledartröjan och faktiskt agera, något som Alliansregeringen tyvärr misslyckades med under sina åtta år vid makten. Ministrarna pratar om tid för ansvar och det globala säkerhetshotet som klimatförändringarna faktiskt utgör. De skriver svart på vitt att vi måste rädda klimatet, det finns inga andra alternativ.

Som kommunpolitiker slogs jag av hur många det var som enbart intresserade sig för de ynka tre meningar som skrivs om vägslitageskatten och undrade varför alla totalt verkade ha missat de många investeringarna och satsningar på kommuner som faktiskt utgör halva artikeln. För att minska landets klimatutsläpp skriver Romson och Löfven att regeringen föreslår att en ny version av de tidigare klimatinvesteringsprogrammen LIP och KLIMP som nu ska heta KLOKT införs. Pengarna, 200 miljoner år 2015 och därefter 600 miljoner per år resten av mandatperioden, ska gå till klimatåtgärder på lokal och regional nivå. Dessutom ska ett stadsmiljöprogram införas och i detta finns 500 miljoner årligen som kommuner kan söka för att göra investeringar i kollektivtrafik. Förslaget med ett stadsmiljöprogram var ju en av de 23 åtgärder som Naturvårdsverket i mitten på september presenterade som kunde bidra till en mer hållbar konsumtion och också ett av de förslag som jag tyckte var särskilt spännande och viktiga för en kommun som Solna så det här känns väldigt roligt!

Jag hoppas att dessa förslag går igenom när statsbudgeten väl ska klubbas och att Solna under mandatperioden blir en av de kommuner som söker och tilldelas medel både från KLOKT och stadsmiljöprogrammet, det skulle betyda mycket för att verkligen skapa de där incitamenten att styra om vår stad i en mer hållbar riktning.

Och så det där med vägslitageavgiften.. Fientligt mot landsbygdens befolkning och alla andra människor i Sverige och världen vore det att inte ta klimatfrågan på allvar. Business as usual är det som kommer innebära döden för landsbygden, och alla oss andra.

tisdag 21 oktober 2014

GrowSmarter

Tisdagen den 7 oktober kunde man i DN:s Stockholmsdel läsa om ett nytt spännande projekt som ska kombinera byggandet av miljösmarta attraktiva städer med skapandet av nya jobb. Allra mest spännande är att EU-projektet, kallat ”GrowSmarter”, ska drivas i tre europeiska städer varav Stockholm är en! De andra två städerna är Köln och Barcelona och mellan 2015 och slutet av 2016 ska det byggas om och nytt med hjälp av en mängd miljösmarta tekniska lösningar för att sedan utvärderas framåt år 2018.

I Stockholm blir bostadsområdet Valla som ligger i Årsta försöksområde i projektet. Här ska över 20 företag pröva ny teknik och bland annat försöka minska energiförbrukningen och de transportrelaterade utsläppen med 60%. Husen i Valla är huvudsakligen från 1960-talet och behöver renoveras samtidigt som man planerar en förtätning av stadsdelen som då kommer att kallas Årstastråket. Man ska vid renoveringen och nybyggnationen bland annat installera energisparande väggar och fönster, införa digitala system där de boende kan se sin energianvändning i realtid, bygga lokala smarta elnät och använda sopsugar med påsar för olika typer av avfall. Man gör även stora satsningar på hållbara transporter i området genom att leveranser av varor som de boende har köpt på nätet levereras med cykelbud och att lånecyklar, bilpooler, elfordon m.m. tillhandahålls.


Projektet får hela 25 miljoner euro (ca 230 miljoner kronor) från EU för detta och tanken är att när Åsta, Köln och Barcelona har visat vad de går för ska turen gå vidare till fem andra städer som kan lära av erfarenheterna. Sedan ska tekniken spridas över hela Europa och bidra till bättre miljö och fler jobb. Omkring 1500 jobb beräknas kunna skapas i de tre städerna och de iblandade företagen nu i den första omgången. 

Det ska bli väldigt intressant att följa utvecklingen i Årsta och se vilka lärdomar som Solna kan dra av arbetet där! 

måndag 20 oktober 2014

Korta nyheter om elbilar

Jag nämnde tidigare att jag lite oortodoxt har funnit glädje i att läsa DN Motor, då om snöröjning på Arlanda med hjälp av biogasfordon. Det var faktiskt inte den enda ljusglimten i den delen av DN den 4/10, där nämndes nämligen också två framsteg rörande eldrivna fordon!

"Grenoble testar pool för elfordon" var rubriken på en notis och där beskrevs att den franska staden under tre års tid ska testa en innovativ lösning där man kan boka ett av totalt 70 elfordon med hjälp av en app och via en hemsida. Fordonen, av modellerna I-road (trehjulig med plats för två personer) och Coms (fyrhjulig med plats för en person plus bagage) från Toyota, är placerade vid 27 laddstationer som ligger i anslutning till järnvägs-, spårvägs- och busstationer. För att köra i 45 minuter betalar man strax under 60 kr men det blir ännu billigare att hyra fordon om man redan har ett årskort för lånecyklar, regionaltåg eller kollektivtrafik. Jag vet inte vad övriga läsare tyckte men det är i alla fall så att jag nästan vill åka dit. Tänk om Stockholmsregionen skulle testa något sånt här!

Under rubriken "Vattenfall laddar upp till Max" rapporterade DN också om att Vattenfall och hamburgerkedjan Max gemensamt satsar på laddning av elbilar. Vattenfall ska utanför restaurangerna sätta upp snabbladdningsstationer där en elbil kan ladda på endast 20-30 minuter så att de som stannar för att äta kan ladda bilen under tiden. Bra initiativ tycker jag!


Arlanda ska snöröjas med biogas

Ibland kan en miljöpartist hitta intressant läsning på så udda platser som i DN Motor och rörande frågor så till synes diametralt motsatta miljöfrågorna som Arlanda flygplats. 4/10 skrev Jacques Wallner nämligen en artikel om snöröjning på Arlanda.

Att Sveriges största flygplats knappast kvalar in som någon favorit hos miljöpartister kan vem som helst förstå men att Arlandas och flygets existens är en realitet vi måste leva med är också ganska uppenbart. Förhoppningsvis kommer vi inom en överskådlig framtid att hitta nya lösningar där flygplanens konstruktion och användningen av andra flygbränslen kan minska flygets klimatpåverkan dramatiskt men där är vi inte än. Till dess kan vi istället satsa stort på alternativa färdmedel och att höja skatterna på flygresor för att förändra människors sätt att resa. Om tåget var snabbare, pålitligare och billigare skulle fler välja att resa inrikes och utrikes med tåg än idag och om flygresor var dyrare skulle fler tänka ett varv till innan de bokade en resa. Åter till det faktum att Arlanda idag existerar och behöver hanteras.

Det är inte bara flygplanen som har miljöpåverkan på svenska flygplatser. Jacques Wallner beskriver i DN att Arlanda har tre miljoner m2 markyta som behöver snöröjas vintertid, ett arbete som idag utförs med hjälp av 10 dieseldrivna snöröjare. Det här är uppenbarligen inte några fordon som skulle kvala in som miljöklassade, de drar totalt 400 liter diesel på en timmes arbete. Men en lösning är på väg, artikeln handlar nämligen om provkörningen av världens första biogasdrivna snöröjare! Med maskinen Schmidt TJS 560D skulle koldioxidutsläppen från snöröjningen av flygplatsen kunna minskas med 70% och när dieseln i alla fordon sedan ersätts med förnybara alternativ kan utsläppen gå ner till noll. Swedavia som driver de svenska flygplatserna, däribland Arlanda, har som mål att år 2020 inte släppa ut någon fossil koldioxid och användningen av biogasdrivna snöröjare är ett led i detta. Åtta nya snöröjare ska börja användas redan i vinter och ytterligare ett 20-tal, eventuellt ännu fler, under kommande år.

Flyget är en av våra stora miljöbovar men det är åtminstone roligt att se resultaten av ett arbete med att försöka minska klimatpåverkan även inom denna sektor!

söndag 19 oktober 2014

Årets Miljöhjälte - Rädda Råstasjön!

I torsdags, den 16 oktober 2014, delade Världsnaturfonden WWF ut priset "Årets Miljöhjälte". Årets pris delades mellan inte mindre än tre pristagare, nämligen Gunhild Stordalen för hennes arbete med EAT Forum; en tvådagarskonferens i Stockholm där makthavare från hela världen diskuterade folkhälsa, matförsörjning och miljö, Annika Elmqvist som startade initiativet Klimatriksdag 2014 och sist men inte minst Solnas egen Henrik Persson från Nätverket Rädda Råstasjön!

Sällan har väl ett pris varit så välförtjänt som detta! Alla vi som bor i Solna har på ett eller annat sätt hört talas om frågan om bygget vid Råstajön, detta tack vare nätverkets oförtröttliga arbete med att bedriva kampanj mot byggplanerna. I ur och skur, varje dag, i alla lägen har de skapat opinion kring denna fråga som har kommit att bli den mest uppmärksammade frågan i kommunen och för detta ska de ha all heder!

I sitt pressmeddelande efter prisutdelningen skrev WWF så här

Henriks Persson och Nätverket Rädda Råstasjöns arbete har ifrågasatt många hävdvunna sanningar. Det lokala miljöarbetet visar att det finns ett stort engagemang och kampvilja för miljöfrågor mitt i en växande storstad.

Juryns motivering till att just Henrik och Rädda Råstasjön skulle få priset var följande

Henrik Persson och nätverket Rädda Råstasjön har tillsammans samlat in över 21 000 namn för att bevara naturen vid Råstasjön. Med starkt engagemang arbetar de för att bevara områdets viktiga fågelsjö och rekreationsområde - och skapat politisk acceptans för att strandnära detaljplaner rivs upp och arbetas om. Henriks och Nätverket Rädda Råstasjöns arbete har potential att bli en viktig modell för hur andra städer kan bevara den biologiska mångfalden och viktiga rekreationsområden i tätorter.

Råstasjön är alldeles för unik för att inte bevaras. Miljöpartiet i Solna har liksom nätverket varit motståndare till bygget från början men även om vi som politiskt parti i kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och nämnder har sagt nej går det inte att nog understryka vikten av att en sådan stark folkrörelse som Rädda Råstasjön är tar strid i frågan. Utan alla eldsjälar i nätverket ska vi inte tro att bevarandet av vår vackra sjö hade varit på allas läppar, utan nätverkets starka opinionsbildning hade det inte funnits ett tydligt mandat för att stoppa byggplanerna kring sjön och värna vårt naturområde för allas glädje. Politiker är folkets företrädare och företrädarna behöver veta vad folket vill. I den här frågan har folket sagt sitt, klart och tydligt, när de genom att skriva på Rädda Råstasjöns namninsamling har sagt NEJ till byggnation kring Råstasjön! Så tack, Rädda Råstasjön för allt ni har gjort och allt ni gör varje dag. Låt oss nu hoppas att alla politiker kan enas om att skrota byggplanerna en gång för alla.

Glädjande besked den senaste tiden

För den som driver en politisk blogg finns det mycket att skriva om eftersom oerhört mycket har hänt på senaste tiden. Det allra största som skett är naturligtvis att vi har fått Sveriges första regering med gröna inslag och de första miljöpartistiska ministrarna någonsin! Det här är en stor seger för alla oss som kämpar för den gröna omställningen och ett hållbart samhälle.

Miljöpartiet har kommit överens med Socialdemokraterna om att genomföra en stor mängd grön politik, bland annat att införa ett klimatpolitiskt ramverk och höja ambitionerna i klimatförhandlingarna, att bygga ut och förbättra järnvägen bland annat med höghastighetståg, att öka skyddet för den biologiska mångfalden, att stoppa planerna på utvinning av uran, olja och gas i Sverige, att ersätta kärnkraften och att på sikt ha ett svenskt energisystem bestående 100 % förnybar energi. Mer om dessa överenskommelser och fler förslag som kommer hela tiden kan du hitta här och här.

Här i Stockholms län finns det ytterligare glädjeämnen sedan maktskiftet på nationell och kommunal nivå, nämligen framtiden för Förbifarten och Bromma flygplats. Förbifart Stockholm ska nu stoppas i väntan på besked om stockholmspolitikerna vill omförhandla finansieringen av motorvägen (trängselskatterna), det vill säga regeringen öppnar upp för att pengarna som planerats finansiera projektet istället kan läggas på kollektivtrafik vilket i så fall skulle kunna bli spiken i kistan för denna galna miljöförstörande 50-talsosande idé. Den moderna stadsutvecklingen stimuleras också av att Bromma flygplats ska läggas ned senast 2022 och att det där istället ska bli ett nytt bostadsområde (läs mer om detta i överenskommelsen mellan MP, S, V och FI). Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stad har som mål att bygga 40 000 nya bostäder till 2020 för att lösa bostadsbristen, ett av Stockholms största problem som hämmar både individer, staden och regionen, och då behövs mark. Alla inblandade partier har nu insett att det är orimligt att ha en flygplats så centralt som i Bromma när marken skulle kunna utnyttjas på ett betydligt bättre, miljövänligare och klimatsmartare sätt. Det här är naturligtvis stora segrar för Miljöpartiet som har varit Förbifartens ihärdiga motståndare och som har lanserat förlaget Bromma Parkstad som skulle rymma minst 50 000 bostäder, över 100 000 invånare och upp till 30 000 arbetsplatser.

Det ska bli spännande att framöver få se ännu mer progressiv grön politik på nationell, regional och kommunal nivå runt om i landet!

fredag 10 oktober 2014

Inspirerande TED Talk om borgmästare och städer

Se statsvetaren Benjamin Barber hålla ett föredrag om varför borgmästare borde styra världen!

torsdag 2 oktober 2014

Åtgärder för hållbar konsumtion - del 3

I mina två senaste inlägg har jag skrivit om Naturvårdsverket 23 förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion. Det första inlägget handlade om hållbar konsumtion och förslagen generellt och det andra inlägget rörde två specifika åtgärdsförslag med fokus på trafik och deras relevans för Solna. Här kommer jag nu slutligen att ta upp ytterligare tre av Naturvårdsverkets förslag som jag tycker är särskilt intressanta och relevanta för Solna och dessa tre handlar om energi.

Genomföra en femårig informationsinsats för att främja mikroproduktion av el från förnybara energikällor
Hushålls, företags och organisationers intresse av att producera egen el med hjälp av solceller eller vindkraftverk, så kallad mikroproduktion, ökar men samtidigt uppfattar många det hela som svårt och krångligt och det finns en brist på kunskap om tillvägagångssätt och regelverk. Naturvårdsverket föreslår därför en informationsinsats för att reda ut problemen och fylla kunskapsluckorna. Insatsen föreslås kunna pågå mellan 2015-2020 och anses kunna främja utvecklingen av mikroproduktion. På kommunal nivå finns Energi- och klimatrådgivare som redan arbetar med just energirådgivning till hushåll och företag och har både kompetens inom området, lokalkännedom och ett stort kontaktnät. Den här informationsinsatsen passar väl in i deras uppdrag.

Förutom de uppenbara miljövinsterna finns det också andra anledningar att producera sin egen el, nämligen att bli mer självförsörjande och att tjäna extra pengar; den el man producerar men inte använder själv kan ju nämligen gå ut på elnätet.

Detta förslag ligger väl i linje med vad MP Solna vill i vårt handlingsprogram för 2014-2018 där vi bland annat skriver att vi vill att kommunen utvecklar sitt arbete med energirådgivning till bostadsrättsföreningar och till fastighetsägare. På detta sätt och flera andra kan Solna hjälpa exempelvis fastighetsägare att investera i förnybar energi.

Utföra en mätning och pilotstudie av hushållens elanvändning för att hushållen ska använda sina produkter mer energieffektivt
Hushållens användning av el i hemmen är stor och den ökar. Naturvårdsverket menar att vi behöver få reda på om energianvändningen har förändrats sedan tidigare studier, hur mycket elektronik som finns i hushållen och hur nya lösningar påverkar användningen av energi. Genom att genomföra en mätning av allt detta kan trender kartläggas och på så sätt kan man identifiera de viktigaste stegen för att minska elanvändningen i hemmen. Genom en sådan studie kan Sverige också få det statistiska underlag som behövs för att påverka frågan på EU-nivå. Naturvårdsverket föreslår även en pilotstudie av beteende där hushållen lär sig att fatta miljöbättre beslut och att använda sina produkter på ett mer energieffektivt sätt.

Med bättre kunskaper om hur situationen ser ut i hushållen skulle de kommunala Energi- och klimatrådgivarna få bättre möjligheter att hjälpa och påverka invånarna i Solna att styra om till en mer hållbar energianvändning så det här förslaget är mycket välkommet.

Utreda ett energieffektiviseringsavdrag som kompletterar rot-avdraget och kan användas i småhus och flerbostadshus
Rot-avdraget infördes huvudsakligen för att minska svartarbete men det finns stor potential om det även används för att göra miljöförbättrande åtgärder. Tyvärr är det idag bara i småhus, ägarlägenheter, fritidshus och enskilda bostadsrätter som avdraget kan användas vilket utesluter flerbostadshus och bostadsrättsföreningar. Naturvårdsverket föreslår därför en utredning av ett energieffektiviserings-rot som kan användas för att dra av arbets- och materialkostnader när energieffektiviseringsåtgärder genomförs i alla dessa typer av hus. På så sätt förväntas energieffektiviseringen av svenska byggnader kunna påskyndas vilket minskar miljöpåverkan från el- och värmekonsumtionen i husen.

Förutom miljönyttan finns det förstås även här vinster att göra för hushållen som kan dra ner sina kostnader. Dessutom kan ett energieffektiviserings-rot öka sysselsättningen inom både byggbranschen och energieffektiviseringsbranschen och skapa större efterfrågan på energi- och miljöteknik.

MP Solna driver frågan om energieffektivisering av stadens byggnader. Vi vill bland annat att kommunen ger i uppdrag till Signalisten att genomföra energieffektiviseringsåtgärder och vi vill att bostadsrättsföreningar, hyresvärdar och fastighetsägare informeras om hur de kan minska energibehovet. Om det då dessutom fanns ett energieffektiviserings-rot att locka med skulle möjligheterna till snabb grön omställning öka väsentligt! Ett miljöanpassat rot-avdrag finns sedan tidigare med i det valmanifest som MP gick till val på i riksdagsvalet och det omfattar även hyresrätter och skolor.

Sammantaget finns det många viktiga idéer att ta vara på bland Naturvårdsverkets förslag. Nu återstår att se vad politikerna på riksnivå gör med dem.

Åtgärder för hållbar konsumtion - del 2

I mitt förra inlägg skrev jag om att Naturvårdsverket nyligen presenterade 23 förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion. Av förslagen som rör allt ifrån innovationstävlingar för cirkulär ekonomi till miljörating av pensionsfonder och utbildningsinsatser i skolan för att främja en hållbar kemikalieanvändning är det fem stycken som jag tycker är särskilt intressanta och relevanta ur Solnas perspektiv.

I Miljöpartiet i Solnas kommunala handlingsprogram för 2014-2018, det dokument som beskriver vad vi vill genomföra i Solna under den kommande mandatperioden om vi får makt att göra det, har vi många bra förslag för hur vi kan arbeta med att förbättra stadens miljö och genom det också bidra till förbättring nationellt och internationellt. Många förslag handlar om trafik och energi, detta eftersom vi anser att Solna är en trafikskadad stad och eftersom vi vet att det är nödvändigt att minska energianvändningen för att stoppa resursutarmningen, hejda klimatförändringarna och bereda oss för en framtid med dyrare energipriser.  

Flera av Naturvårdsverkets åtgärdsförslag för en mer hållbar konsumtion rör just trafik och energi och om de blev verklighet tror jag att de skulle ha stor betydelse för Solna och en hållbar stadsutveckling i vår stad. Här presenterar jag två av förslagen och de rör trafiken. 

Inrätta ett stadsmiljöprogram
För att gynna gång-, cykel- och kollektivtrafik i städerna föreslår Naturvårdsverket att ett stadsmiljöprogram ska inrättas. Om vi ska kunna nå klimatmålen behöver planering av infrastruktur börja inriktas på miljövänliga transportslag och dessa transportslag måste uppfattas som attraktiva av invånarna. Tanken med ett stadsmiljöprogram är att kommuner ska kunna teckna s.k. stadsmiljöavtal med staten och då få pengar från programmet. Det finansiella stödet kopplas till tydliga mål för kommunens trafik som ska uppnås vilket skapar incitament för genomförande. Det ska finnas ett gemensamt nationellt ramverk för avtalen men exakt vilka åtgärder som ska genomföras bestäms lokalt.

Inte nog med att klimatutsläppen minskar genom satsningar på ett stadsmiljöprogram och miljövänliga transporter, det finns mängder av andra vinster också! Naturvårdsverket pekar exempelvis på förbättrad hälsa för befolkningen, ökad tillgänglighet även för personer utan bil samt ökad social integration och jämställdhet.

Det här åtgärdsförslaget ligger helt i linje med den politik som vi i MP Solna driver, i vårt handlingsprogram skriver vi exempelvis om breda stadsgator där det ges plats för gång-, cykel- och kollektivtrafik, förbättrade gång- och cykelbanor, utbyggd och förstärkt kollektivtrafik, trängselavgifter, kollektivtrafikkörfält 
och tidsreglerade körfält och mycket mer. Om ett stadsmiljöprogram blev verklighet och MP Solna fick driva vår politik skulle Solna med största sannolikhet kunna få stora ekonomiska bidrag för våra bra förslag!

Utreda hur lagstiftningen kan ändras för att tillåta bilpooler att parkera på gatumark
En av många åtgärder för att minska privatbilismen är att fler låter bli att äga en bil och istället är medlemmar i en gemensam bilpool. I dagsläget förhindrar dock lagstiftningen att bilpooler har egna reserverade parkeringsplatser på kommunal gatumark, vilket är problematiskt eftersom bilpoolernas förutsättningar för att fungera på ett bra sätt i städer (och därigenom incitamenten att vara med i en bilpool) skulle underlättas om de kunde reservera parkeringsplatser på gatumark. Naturvårdsverket vill därför se en utredning om hur lagstiftningen kan ändras för att åstadkomma detta.

Ytterligare ett av MP Solnas förslag för att minska biltrafiken i vår stad är att öka mängden bilpooler. För att detta ska kunna realiseras är det förstås oerhört viktigt att potentiella hinder för bilpooler undanröjs så att Naturvårdsverket föreslår utreda frågan om parkering är välkommet!

Läs mer om tre spännande förslag på energiområdet i mitt nästa inlägg.

Åtgärder för hållbar konsumtion - del 1

Naturvårdsverket har under året undersökt hur den svenska konsumtionen kan bli mer hållbar. Arbetet resulterade i att man i mitten på september presenterade 23 förslag till åtgärder som svenska myndigheter kan vidta och som på kort sikt kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Förslagen handlar främst om hur man kan påverka individernas konsumtion, antingen genom att styra efterfrågan eller genom att öka utbudet av hållbara alternativ.

Bakgrunden till uppdraget kan sammanfattas med följande citat av Naturvårdsverket, hämtat ur skrivelsen

Den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar. För att miljö- och hälsopåverkan ska minska till hållbara nivåer behöver vår livsstil och våra konsumtionsmönster förändras.

Vad menar man då när man pratar om hållbar och ohållbar konsumtion? Begreppet hållbar konsumtion handlar om att allt vi köper påverkar miljön under hela sin livscykel, det vill säga från att råvarorna utvinns, genom produktion och användning till att det slutligen blir avfall som ska tas om hand på något sätt.  Här kommer konceptet ekologiskt fotavtryck (se mitt tidigare inlägg om Living Planet Report) återigen väl till pass. Minns att alla världens människor har 1,7 globala hektar (gha) var att utnyttja om vi alla ska dela lika på jordens biokapacitet. Om alla i världen skulle konsumera som medelsvensson skulle det dock krävas hela 5 gha, men det innebär att vi utarmar naturresurserna vilket betyder att konsumtionen är ohållbar.

Naturvårdsverket poängterar att arbetet med hållbar konsumtion det inte bara handlar om att påverka vad människor konsumerar utan att vi också måste minska konsumtionen. Vi måste bryta den trend som innebär att ekonomisk utveckling alltid följs åt av ökande konsumtion som har allt mer negativa effekter på miljön. Politikerna har därför ett stort ansvar i arbetet med att styra om samhället, exempelvis genom att införa ekonomiska styrmedel. Just de ekonomiska styrmedlen pekas av Naturvårdsverket ut som fundamentala eftersom miljökostnaderna måste räknas in i priset på varor och tjänster för att hållbarhet ska kunna uppnås.

Precis som WWF gör i Living Planet Report och IPCC gör i sin senaste klimatrapport (se mitt tidigare inlägg) lyfter även Naturvårdsverket fram att kommuner har stor betydelse i arbetet mot en mer hållbar konsumtion, exempelvis genom sin upphandling, den fysiska planeringen och sina energi- och klimatrådgivare. Jag tänkte därför i nästa inlägg lyfta fram några av de 23 förslagen som jag tyckte lät särskilt intressanta och relevanta ur Solnas perspektiv.

Naturvårdsverkets 23 förslag - hela listan
1. Ta fram en strategi för hållbar konsumtion
2. Föreslå åtgärder som kan minska den svenska konsumtionens påverkan på miljö och hälsa i andra länder
3. Utreda styrmedel som kan öka produkters livslängd
4. Genomföra riktade insatser för att stödja en hållbar affärsutveckling i små och medelstora företag
5. Utveckla och utlysa innovationstävlingar och innovationsupphandlingar för återanvändning och en cirkulär ekonomi
6. Utveckla ett nätverk för att identifiera och dokumentera goda exempel på och affärsmodeller för cirkulär ekonomi
7. Utreda möjligheten att införa en miljörating av pensionsfonder
8. Utveckla ett sätt att årligen följa upp och redovisa konsumtionens klimatpåverkan i Sverige och utomlands
9. Utreda behovet av en nationell databas för livscykeldata (data om utsläpp och resursanvändning under produkters livstid)
10. Genomföra en femårig utbildningssatsning i skolan med fokus på hållbar kemikalieanvändning
11. Utreda inrättandet av ett kunskapscentrum för substitution av farliga ämnen i varor
12. Inrätta ett stadsmiljöprogram
13. Utreda hur lagstiftningen kan ändras för att tillåta bilpooler att parkera på gatumark
14. Införa ett bonus-malus-system för personbilar
15. Utreda ett statligt stöd till utbyggnad av en laddinfrastruktur för elbilar
16. Utreda lämpliga nivåer för en passagerarskatt på flyg och se över möjligheterna att höja momsen på flygresor
17. Genomföra en femårig nationell insats för minskat matsvinn
18. Utreda skattesystemet inom livsmedelssektorn och analysera möjligheterna att öka de miljöanpassade anslagen
19. Genomföra en femårig informationsinsats för att främja mikroproduktion av el från förnybara energikällor
20. Utföra en mätning och pilotstudie av hushållens elanvändning för att hushållen ska använda sina produkter mer energieffektivt
21. Utreda och identifiera hinder för miljöåtgärder i byggnader
22. Utreda ett energieffektiviseringsavdrag som kompletterar rot-avdraget och kan användas i småhus och flerbostadshus
23. Se över, utveckla och integrera hållbarhetsperspektivet i konsumentvägledningen för hållbart byggande och boende på www.omboende.se

Märk väl att de föreslagna 23 åtgärderna inte kommer räcka för att lösa problemet med vår ohållbara konsumtion, men de behövs för att nå framåt och någonstans måste man börja!

onsdag 1 oktober 2014

Living Planet Report och städers potential

Vartannat år sedan 1998 har den globala miljöorganisationen Världsnaturfonden WWF publicerat rapporten ”Living Planet Report” som beskriver hur utvecklingen ser ut i världen när det gäller biologisk mångfald och mänsklighetens ekologiska fotavtryck[1]. Den senaste upplagan av LPR släpptes igår, 30/9, och innehåller tyvärr en ansenlig mängd upprörande läsning.

Det slås bland annat fast att populationerna av fåglar, fiskar, groddjur, reptiler och däggdjur har mer än halverats de senaste 40 åren, för att inte tala om arter som lever i sötvatten som har minskat med hela 76 procent. Men det som (med rätta) har skapat störst rubriker här i Sverige är att vi, som så ofta slår oss för bröstet för att vi vill framhäva vårt land som en föregångare på miljöområdet, faktiskt har klättrat ännu högre upp i toppen av värstingländer (ja, vi var tyvärr inte heller tidigare så förträffliga som vissa vill tro). På listan över ländernas genomsnittliga ekologiska fotavtryck har vi gått från att 2012 vara på 13:e plats till att nu ligga på tionde plats. Om alla människor på jorden hade lika stor miljöpåverkan som medelsvensson skulle det krävas 3,7 planeter. Det här är ingenting annat än skamligt och den som hädanefter planerar att lovorda Sveriges miljöarbete eller påpeka att vi minsann har frikopplat ekonomisk tillväxt från miljöpåverkan kan med fördel läsa på lite innan hen uttalar sig i frågan.

Hur kommer det sig då att Sveriges negativa avtryck på den globala miljön har blivit större de senaste åren? WWF ger fyra skäl till detta, nämligen:

  1. Många rika länder har till följd av finanskrisen upplevt en stor konjunktursvacka som minskat varukonsumtionen. Detta är dock inte fallet i Sverige där invånarna istället har ökat sina inköp.
  2. Vi importerar mycket varor från exempelvis Kina vilket bidrar till stora växthusgasutsläpp eftersom produktionen där huvudsakligen drivs med kolkraft.
  3. Vi har många bilar som drar mycket bränsle.
  4. Vi äter allt mer kött.

Städers roll enligt rapporten
Idag bor fler människor i städer än på landsbygden och konsumtionen i städerna är en betydande del av det växande globala ekologiska fotavtrycket. Samtidigt har städerna enligt WWF en inneboende potential att möta människors behov på ett effektivt sätt tack vare den täta bebyggelsen. Under de kommande decennierna kommer stora investeringar att ske i städer och då finns möjligheter att styra utvecklingen mot hållbarhet.

Catharina Borgström Hansson, expert på ekologiska fotavtryck hos WWF uttalade sig igår och sa:

Slaget om framtiden avgörs i städerna. Beslut och investering kan antingen låsa fast miljarder människor i fossilbaserad och energislösande infrastruktur eller bli en drivkraft för en omställning till en förnybar och resurssnål ekonomi.

LPR beskriver att för städernas funktion och överlevnad i framtiden måste starka ekosystem bevaras och, i den mån de har fragmenterats eller förstörts, återskapas. Städerna står globalt sett för 70% av växthusgasutsläppen från vår energianvändning men de har möjlighet att bli ledande i arbetet med energiproduktion och energieffektivisering. Transporter genererar mer än 25% av de energirelaterade växthusgasutsläppen i världen och städer är ofta svårt belastade av trafik men den täta bebyggelsen skapar potential för hållbara transportsystem. Omkring 15% av all mat som produceras globalt odlas i städer. Genom att stötta stadsodling kan städer minska transporter, skapa nya jobb, förbättra miljön i staden och minska trycket på ekosystemen runt omkring.

På hemsidan Urban Solutions har WWF samlat över 100 goda exempel på hur städer jobbar aktivt med att minska sitt ekologiska fotavtryck och att bevara den biologiska mångfalden. Det är inspirerande och innovativa projekt som har gett konkreta resultat och som med fördel kan appliceras på fler platser, exempelvis i Solna! Som LPR sammanfattar avsnittet om städer:

Vi har ett val. Urbanisering behöver inte betyda mer förorenad miljö, ohållbara livsstilar och städer som breder ut sig över allt större markområden. Smarta val idag kan förbättra livskvaliteten för hundratals miljoner människor i framtiden och kraftigt minska det globala ekologiska fotavtrycket.

[1] Ekologiska fotavtryck är ett sätt att räkna ihop de ekosystemtjänster som människan drar nytta av och som kräver utrymme i form av mark. I måttet ingår den biologiskt produktiva yta (s.k. biokapacitet) som utnyttjas för bebyggelse, jordbruk, betesmarks, fiske och skogsbruk. Det räknar även in den skogsmark som behövs för att absorbera utsläpp av koldioxid som inte tas upp av haven. Både det ekologiska fotavtrycket och biokapaciteten uttrycks i enheten gha, globala hektar. Med en global befolkning på drygt 7 miljarder har vi idag tillgång till 1,7 gha per person. År 2010 var siffran 2,6 gha och den nedåtgående trenden kan förklaras av kombinationen ökande befolkning och ökande miljöförstöring. Ett lands ekologiska fotavtryck bestäms av vilka varor och tjänster som konsumeras av invånarna och av hur effektivt resurser används i produktionen.

tisdag 30 september 2014

Mitt engagemang

Ibland tänker jag tillbaka och funderar över hur jag blev den jag är idag och hur det föll sig så att jag blev miljöpartist, miljövetare och allmänt miljöengagerad. Naturligtvis är det så att varken politiska ståndpunkter, utbildnings-/yrkesval eller intressen är sådant som uppstår över en natt, det är ju en process som färgas av vad man har upplevt i sitt liv. När jag tänker på just detta brukar jag oftast landa i att det var någon gång under min gymnasietid som jag började uppfatta miljöfrågorna som särskilt utmärkande och viktiga.

2007 släppte FN:s klimatpanel IPCC sin fjärde utvärderingsrapport som beskrev vad den samlade vetenskapen då sa om tillståndet gällande klimatet och klimatförändringarna i världen. Kort sammanfattat kan man ju säga att det de kom fram till var att det såg väldigt illa ut (och tyvärr har det ju gått utför sedan dess, även om det fortfarande går att ändra spår!) och jag tog informationen på största allvar. Hur kom det sig egentligen att livet rullade på som vanligt och jorden fortsatte snurra som om ingenting hade hänt när forskarna i själva verket just hade visat ännu mer bevis på att vi var på väg mot en global katastrof?!

Två år senare, 2009, gick jag sista terminen på gymnasiet och min klass fick chansen att åka på en tre veckor lång studieresa till Bangladesh. Precis som många säkert redan känner till är Bangladesh ett av världens fattigaste länder och på en yta stor som ungefär en tredjedel av Sverige lever nästan 157 miljoner människor (2009 var de ca 147 miljoner). Under vår vistelse i landet reste vi runt och besökte byar, skolor, tegelbruk, klädfabriker, tempel, papayaodlingar och alla möjliga platser där vi mötte oerhört många intressanta människor. Ett av mina starkaste intryck från resan är att människorna vi mötte var så oerhört glada, lyckliga och trevliga, detta trots att 77 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen på 2 dollar om dagen och 43 % i extrem fattigdom, alltså på mindre än 1,25 dollar per dag (siffror från 2010 och 2013). Som jag skrev efter att jag kom hem från resan:

Att fortfarande kunna vara en positiv person när man kanske jobbar 16 timmar om dagen eller har som arbetsuppgift att bära set om 10 tegelstenar på huvudet, fram och tillbaka, och bor i ett hus av bambu eller av lera som man måste bygga om varje gång monsunen är över, det är ganska beundransvärt.

Jag kom hem från resan med nya perspektiv på världen och vad som har värde. När jag med nya ögon läste om vad som hände ute i världen och om alla människor som har det så svårt blev jag både ledsen och arg. Jag blev ledsen för att världen kan vara så orättvis och jag blev arg för att vi inte hjälps åt mer för att förändra det. Jag såg att vi lever i en globaliserad värld och det gick inte längre att blunda för alla problem som finns och den makt vi som individer har att åstadkomma förändring och skapa en bättre tillvaro för alla. Jag kände att jag behövde göra något för att kunna påverka allt detta och jag ställde mig frågan:

Vad är det för värld och vad är det för Sverige vi vill lämna efter oss till kommande generationer?

Lägligt nog var det just dags för Europaparlamentsval och jag valde då att bli medlem i Miljöpartiet och lägga min röst på dem eftersom jag ansåg att det inte kunde finnas några frågor som var viktigare att lösa än klimat- och miljöfrågorna - lite i stil med "there's no business on a dead planet" och "if you really think the environment is less important than the economy, try holding your breath while counting your money".

Våren 2010 resten jag sedan till Malaysia och backpackade runt i detta fantastiska land som har utsökt god mat, häpnadsväckande natur och en färgstark blandning av kulturer, religioner och traditioner. Efter att ha sett naturen både över och under vattenytan - från tropiska regnskogar med utrotningshotade elefanter och orangutanger till paradisöar med vit sand, turkost vatten och allehanda koraller som utgör hem för sköldpaddor, hajar och alla fiskar man kan föreställa sig - blev jag än mer övertygad om att vi måste kämpa för att rädda vår vackra och fantastiska planet.

Hösten 2010 började jag plugga hållbar samhällsutveckling på Stockholms universitet och fick för varje föreläsning och läst sida i kurslitteraturen nya perspektiv på vad som har gått fel och vad som behöver förändras. Nu, fyra år senare har jag en examen i miljövetenskap och är fast besluten om att ägna mig åt att hjälpa till med projektet "Rädda världen". Det är ingen lätt uppgift och det är inget jag kan göra ensam så det är en väldig tur att jag har många med mig som oförtröttligt jobbar med detta varje dag! Nästa steg för min del blir att, som ledamot i Solnas kommunfullmäktige under kommande mandatperiod, göra allt jag kan för att Solna ska bli en grönare stad!

fredag 26 september 2014

Sätt klimatet högst upp på den politiska agendan

I EU-valet gjorde Miljöpartiet ett fantastiskt valresultat nationellt och ett ännu bättre resultat i Solna. Det här beror på många faktorer men en av dem är att vi i Miljöpartiet vågar lyfta allas vår stora framtidsfråga klimatfrågan gång på gång på gång och att vi har den politik som krävs för att bidra till lösningar. I riksdagsvalet hamnade tyvärr klimatfrågan i bakvattnet men vi kan glädjas åt att vi dag för dag verkar komma allt närmare en regering där Miljöpartiet ingår. Det är nu dags för klimatet att återta sin rättmätiga plats högst upp på den politiska agendan – i världen, i Sverige och inte minst i Solna!

FN:s generalförsamling öppnade 23/9 sin generaldebatt i New York, ett möte som kommer att pågå under tre månader framåt och där världsledarna samlas för att diskutera betydande internationella frågor. På agendan under den första veckan stod en lång rad olika ämnen, allt ifrån den första världskonferensen för ursprungsfolk till Ebola-krisen i Västafrika. Under tisdagen var det dock klimatfrågan som stod i centrum för då hölls ett klimattoppmöte. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon kallade dagen för historisk eftersom det var det största antalet världsledare som någonsin hade samlats för att tala om klimatfrågan. Deltog gjorde även en stor mängd företagsledare, aktivister och filantroper, till exempel skådespelaren Leonardo DiCaprio som höll ett öppningstal som har fått stor uppmärksamhet.

Toppmötet kan ses som en upptakt till de två kommande COP-mötena [1] i Lima, Peru senare i år och i Paris i slutet av 2015. Så vad hände då i New York? Viktiga åtaganden för att hejda klimatförändringarna annonserades från olika håll. Flera världsledare tillkännagav att de redan nu tänkte donera motsvarande totalt 16,6 miljarder kronor till den gröna klimatfonden som finns till för att överföra pengar från de rikare till de fattigare länderna som stöd i klimatarbetet och länder förband sig att donera ännu mer längre fram. En ny allians av bland annat regeringar, företag, banker och civilsamhället lovade att samla in upp emot 1,4 biljoner kronor (mer än en tredjedel av Sveriges BNP!) för att finansiera en utveckling med låga klimatutsläpp och som är motståndskraftig mot klimatförändringarna.

Över 1000 företag, 73 länder och 22 delstater, provinser och städer har uttryckt stöd för att sätta ett pris på koldioxid och stoppa subventionerna av fossila bränslen. Tillsammans representerar denna grupp nästan hälften av världens befolkning och mer än hälften av världens BNP och de globala växthusgasutsläppen. Privata företag och städer tog på sig ledartröjan och presenterade att till år 2050 kan städer minska sina årliga utsläpp med en mängd som skulle motsvara halva världens årliga kolförbrukning. En ny överenskommelse mellan borgmästare (”The Compact of Mayors”) som representerar 2000 städer med en sammanlagd befolkning på 400 miljoner människor åtog sig att minska sina årliga växthusgasutsläpp med mellan 12,4-16,4%.

Ekonomen Jeffrey Sachs, rådgivare till Ban Ki-moon, påpekade att det här mötet i sig självt inte kommer att lösa problemen, utan hade som mål är att skapa uppmärksamhet kring klimatfrågan och sprida kunskap. Nu gäller det att hålla fast vid de visioner om åtaganden som presenterades under tisdagen och bära erfarenheterna från New York med sig till COP-20 i Lima och COP-21 i Paris där de verkligt avgörande besluten om bindande avtal för framtiden ska fattas. Men som Ban Ki-moons sa

Today’s Summit has shown that we can rise to the climate challenge.

Samtidigt i Solna: rösterna i kommunalvalet är färdigräknade och vi i Miljöpartiet har gått från sex mandat i kommunfullmäktige till åtta! Vi är det parti som har växt mest och vi är redo att axla det förtroende som väljarna i Solna har gett oss som tredje största parti. Det är dags för en grön politik i Solna och det är dags att sätta klimatfrågan högst upp på agendan även i vår kommun. Borgmästare i 2000 städer har redan visat framfötterna och åtagit sig att minska sina klimatutsläpp och samarbeta mot klimatförändringarna, det är dags att våra främsta politiker i Solna gör likadant!

[1] Conference of the parties; de årliga konferenserna kopplade till FN:s ramkonvention om klimatförändringar där politiker från världens länder möts för att utvärdera hur det går med arbetet för att hejda klimatförändringarna och för att fatta beslut rörande bindande avtal om utsläppsminskningar.

fredag 29 augusti 2014

Overshoot day

Förra tisdagen, den 19 augusti inträffade Overshoot day som även kan kallas ”Den ekologiska skuldens dag”. Det är dagen då vi människor har konsumerat upp hela naturens årsbudget, den dag då vi har kört planetens förmåga att producera resurser i botten. För att tillverka alla grejer vi köper, maten vi äter, elen som lyser upp våra städer och hem, ja för att få samhället att fungera, använder vi naturresurser, men de är inte obegränsade. Precis som privatpersoner, företag och stater har en budget för hur mycket som kan spenderas har även naturen en; det finns gränser för hur mycket träden kan växa och hur mycket fiskarna i världshaven kan föröka sig på ett år och därmed finns det ramar för hur mycket resurser vi kan plocka ut innan vi börjar tära på kapitalet.

Overshoot day innebär alltså att vi redan i augusti har förbrukat de resurser som planetens ekosystem hinner producera under ett år och det här betyder att vi i nuläget lever över våra tillgångar. En ökande befolkning och allt högre konsumtion i världen gör att Overshoot day kommer allt tidigare varje år och vi lever som om vi hade ett halvt jordklot extra att ta till vid behov. Det har vi inte. Om vi fortsätter på den här vägen kommer vi att behöva resurser motsvarande två jordklot redan 2030.

Den allra största boven i dramat är vår överkonsumtion av fossila bränslen; över hälften av mänsklighetens så kallade ekologiska fotavtryck utgörs av koldioxidutsläpp. Det som händer när vi släpper ut koldioxid och andra växthusgaser i så stora mängder som idag är att planeten till slut inte längre kan absorbera och neutralisera effekten av utsläppen och vi får klimatförändringar. Det är dock inte bara klimatet som påverkas; andra miljöproblem som exempelvis skogsskövling, markförstöring och utfiskning av haven är resultat av den snabba förbrukning av naturresurser som har lett oss fram till Overshoot day. Vi måste ta oss ur den här ohållbara situationen och börja förvalta planeten och dess resurser på ett långsiktigt sätt.

Vi i Miljöpartiet i Solna är redo att börja arbeta för att vända den negativa trenden direkt efter valet och i vår framtidsplan är Solna en klimatneutral stad. En del av lösningen är att satsa på att minska Solnas energiförbrukning och därför tänker vi energieffektivisera stadens byggnader och producera egen el med hjälp av solpaneler på stadens hus.

Vi tänker sätta upp tydliga klimat- och miljömål för en hållbar stadsutveckling som ska styra den ekonomiska politiken, bilda ett hållbarhetsteam inom stadsledningen och anta ett ambitiöst klimatprogram för att minska Solnas klimatutsläpp.

Overshoot day visar att vi har allvarliga problem att ta itu med i samhället men det finns ingen anledning att deppa ihop. Lösningarna finns redan där ute, det är den politiska viljan som har saknats. Miljöpartiet har viljan att jobba för omställningen till det hållbara samhället och för vår gemensamma framtid, nu är det upp till dig att ge oss mandatet!

onsdag 16 april 2014

IPCC Assessment Report 5 och dess betydelse för Solna

13 april höll FN:s klimatforskarpanel IPCC presskonferens i Berlin för att presentera resultaten av den tredje delen av sin femte utvärderingsrapport (Assessment Report 5 eller AR5) Den första delen kom i Stockholm i slutet av september 2013, den andra delen presenterades i Yokohama i Japan i slutet av mars och nu har alltså även den tredje och sista delen publicerats efter ett sista möte i Tyskland. 

Den första delrapporten behandlar den vetenskapliga grunden om klimatförändringarna och visar att människans påverkan på klimatsystemet, genom utsläpp av växthusgaser, är tydlig. Koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären har nu ökat till nivåer som inte har förekommit under de senaste 800 000 åren.

Den andra delrapporten (effekter, anpassning och sårbarhet) konstaterar att flera extrema väderhändelser de senaste åren har avslöjat att vissa naturliga och mänskliga system är särskilt sårbara och exponerade för ett föränderligt klimat. Rapporten understryker också att väderförändringarna avslöjat samhällets allvarliga brist på beredskap för klimatförändringarna och deras effekter. Bland de svåraste klimatriskerna under det här århundradet finns matosäkerhet, förstörda möjligheter till försörjning, haverier i infrastruktur och kritiska samhällstjänster, förlust av biologisk mångfald och ekosystem och därmed även de varor och tjänster vi får från dem, samt ohälsa, skada och till och med död.

Vad säger då den tredje delrapporten som publicerades i söndags? Jo, att cirka hälften av alla mänskliga utsläpp av växthusgaser, från industrialiseringens början fram till år 2010, har skett under de senaste 40 åren! De årliga utsläppen av växthusgaser ökade kraftigt under 2000-talets första årtionde. Växthusgaserna kom framförallt från sektorerna: energi (47%), industri (30%), transport (11%) och bygg (3%). Fortsätter vi business as usual utan ytterligare utsläppsminskande insatser kommer jordens globala medeltemperatur år 2100 att vara 3,7-4,8 grader varmare jämfört med förindustriella värden. Om utvecklingen fortsätter som nu kommer vi inte att klara det så kallade 2-gradersmålet.

Det finns fortfarande möjlighet att styra utvecklingen rätt, men tiden är knapp! För att begränsa uppvärmningen till högst 2 grader måste koncentrationen av växthusgaser i atmosfären år 2100 ha landat på max 450 ppm så kallade koldioxidekvivalenter, över detta värde blir det allt svårare och osäkrare att hejda uppvärmningen. För att stabilisera koncentrationen av växthusgaser kring 450 ppm år 2100 krävs att avsevärda globala utsläppsminskningar har uppnåtts kring år 2050 - nu gäller det att alla agerar snabbt och tänker långsiktigt.

Solna och klimatförändringarna
Men vad har allt detta egentligen med Solna att göra? Jo, den tredje delrapporten slår fast att alla påverkas av klimatförändringarna och vi kan bara hejda de globala klimatförändringarna om alla bidrar. Klimatförändringarna är ett kollektivt problem på global nivå. Dessutom slår IPCC fast det lokala spelar en avgörande roll för klimatarbetet, och stora förändringar kan göras på kommunal nivå.

Minns att sektorerna energi, transport och bygg gemensamt står för ca 60% av den utsläppsökning som skett under 2000-talet – här finns stor potential för förändring! IPCC beskriver exempelvis att satsningar på kollektivtrafik och tätbebyggda städer som främjar cykel- och gångtrafik är viktiga för att minska utsläppen och att det finns goda förutsättningar för att minska byggsektorns energianvändning till år 2050. Livsstils- och beteendeförändringar skulle kunna minska energibehovet i byggnader med upp till 20% på kort sikt och 50% till 2050. Åtgärder för energieffektivisering, gröna byggkoder och energimärkningsstandarder är exempel på miljövänliga och kostnadseffektiva verktyg för att minska byggnaders energibehov och klimatutsläpp och de kommer att vara en nyckelfaktor för att nå ambitiösa klimatmål.

Våra förslag för en ambitiös klimatpolitik i Solna
Miljöpartiet i Solna har många klimatpolitiska förslag, bland annat kopplade till energieffektivisering, byggnation och transporter men också kring upphandling och mat.

Vi vill omvandla Solna till en grön och hållbar stad. Vi vill att Solna sätter upp tydliga klimat- och miljömål för en hållbar stadsutveckling och att dessa mål styr stadens ekonomiska politik. För att leda och samordna arbetet vill vi i Miljöpartiet att det inom stadsledninge finns ett hållbarhetsteam som sätter solnabor, klimatet och miljön i fokus. Dessutom vill vi att staden antar ett ambitiöst program för att uppnå en minskning av klimatpåverkande gaser från Solna kommun som geografisk enhet. Vi vill att Solna antar som mål att vara en fossilbränslefri kommun senast år 2050!

Vi vill:
  • Bygga klimat- och miljövänligt
  • Energieffektivisera befintliga hus och byggnader
  • Starta EcoTeam för företagare
  • Minska antalet varutransporter till staden
För att minska biltrafiken i och genom Solna måste fler bilister välja att gå, cykla eller åka kollektivt och därför har vi tagit fram ett särskilt trafikprogram med åtgärder.

Vi vill:
  • Bygga nya bostäder nära kollektivtrafik
  • Minska antalet bilpendlare till Solna
  • Förbättra stadens gång- och cykelbanor
  • Bygga ut kollektivtrafiken
  • Minska biltrafiken i staden
Vi vill även att Solna använder sig av möjligheten att ställa klimatsmarta krav i upphandling. Kommunen kan vid upphandlingar ställa krav på miljöhänsyn såsom transporter, närodlad mat, energiförbrukning, avfallshantering, materialproduktion med mera. Vad vi äter är också något som har påverkan på klimatet. Att välja närproducerad och ekologisk mat, att minska på resurskrävande skräpmat och kött är viktig politik som gör stor skillnad för klimatet. Vi vill att Solna tar fram en policy som innehåller politiska mål för klimatvänlig mat och mathantering. Matpolicyn ska ställa krav på minst 25% ekologiska livsmedel och stimulera en successiv ökning av denna andel. Policyn ska också innefatta krav på närproducerade och säsongsanpassade livsmedel, ställa krav på djuretik, liksom att allt matavfall samlas in separat och att matsvinnet och onödig transport undviks.

Klimatet är inte en enskild fråga. Klimatet påverkar och påverkas av alla frågor!
Precis som klimatet påverkas av alla de val som görs varje dag på olika nivåer i samhället har klimatpolitiken också potential att påverka andra frågor. IPCC beskriver i sin tredje delrapport att klimatpolitiken överlappar andra samhälleliga mål vilket skapar möjligheter för dubbla vinster, och detta är ytterligare en anledning till att vidta åtgärder mot klimatförändringarna! Anpassning till och begränsning av den globala uppvärmningen kan ha positiv påverkan på sådant som mänsklig hälsa, matsäkerhet, biologisk mångfald, lokal miljökvalitet, energitillgång, försörjning och rättvis hållbar utveckling.

Vi i Miljöpartiet i Solna är övertygade om att våra förslag för ett grönt, hållbar och klimatsmart Solna inte bara är vårt sätt att bidra till att stoppa klimatförändringarna utan också ett sätt att skapa en levande stad där välfärden säkras och där hälsa och livskvalitet främjas!