onsdag 1 oktober 2014

Living Planet Report och städers potential

Vartannat år sedan 1998 har den globala miljöorganisationen Världsnaturfonden WWF publicerat rapporten ”Living Planet Report” som beskriver hur utvecklingen ser ut i världen när det gäller biologisk mångfald och mänsklighetens ekologiska fotavtryck[1]. Den senaste upplagan av LPR släpptes igår, 30/9, och innehåller tyvärr en ansenlig mängd upprörande läsning.

Det slås bland annat fast att populationerna av fåglar, fiskar, groddjur, reptiler och däggdjur har mer än halverats de senaste 40 åren, för att inte tala om arter som lever i sötvatten som har minskat med hela 76 procent. Men det som (med rätta) har skapat störst rubriker här i Sverige är att vi, som så ofta slår oss för bröstet för att vi vill framhäva vårt land som en föregångare på miljöområdet, faktiskt har klättrat ännu högre upp i toppen av värstingländer (ja, vi var tyvärr inte heller tidigare så förträffliga som vissa vill tro). På listan över ländernas genomsnittliga ekologiska fotavtryck har vi gått från att 2012 vara på 13:e plats till att nu ligga på tionde plats. Om alla människor på jorden hade lika stor miljöpåverkan som medelsvensson skulle det krävas 3,7 planeter. Det här är ingenting annat än skamligt och den som hädanefter planerar att lovorda Sveriges miljöarbete eller påpeka att vi minsann har frikopplat ekonomisk tillväxt från miljöpåverkan kan med fördel läsa på lite innan hen uttalar sig i frågan.

Hur kommer det sig då att Sveriges negativa avtryck på den globala miljön har blivit större de senaste åren? WWF ger fyra skäl till detta, nämligen:

  1. Många rika länder har till följd av finanskrisen upplevt en stor konjunktursvacka som minskat varukonsumtionen. Detta är dock inte fallet i Sverige där invånarna istället har ökat sina inköp.
  2. Vi importerar mycket varor från exempelvis Kina vilket bidrar till stora växthusgasutsläpp eftersom produktionen där huvudsakligen drivs med kolkraft.
  3. Vi har många bilar som drar mycket bränsle.
  4. Vi äter allt mer kött.

Städers roll enligt rapporten
Idag bor fler människor i städer än på landsbygden och konsumtionen i städerna är en betydande del av det växande globala ekologiska fotavtrycket. Samtidigt har städerna enligt WWF en inneboende potential att möta människors behov på ett effektivt sätt tack vare den täta bebyggelsen. Under de kommande decennierna kommer stora investeringar att ske i städer och då finns möjligheter att styra utvecklingen mot hållbarhet.

Catharina Borgström Hansson, expert på ekologiska fotavtryck hos WWF uttalade sig igår och sa:

Slaget om framtiden avgörs i städerna. Beslut och investering kan antingen låsa fast miljarder människor i fossilbaserad och energislösande infrastruktur eller bli en drivkraft för en omställning till en förnybar och resurssnål ekonomi.

LPR beskriver att för städernas funktion och överlevnad i framtiden måste starka ekosystem bevaras och, i den mån de har fragmenterats eller förstörts, återskapas. Städerna står globalt sett för 70% av växthusgasutsläppen från vår energianvändning men de har möjlighet att bli ledande i arbetet med energiproduktion och energieffektivisering. Transporter genererar mer än 25% av de energirelaterade växthusgasutsläppen i världen och städer är ofta svårt belastade av trafik men den täta bebyggelsen skapar potential för hållbara transportsystem. Omkring 15% av all mat som produceras globalt odlas i städer. Genom att stötta stadsodling kan städer minska transporter, skapa nya jobb, förbättra miljön i staden och minska trycket på ekosystemen runt omkring.

På hemsidan Urban Solutions har WWF samlat över 100 goda exempel på hur städer jobbar aktivt med att minska sitt ekologiska fotavtryck och att bevara den biologiska mångfalden. Det är inspirerande och innovativa projekt som har gett konkreta resultat och som med fördel kan appliceras på fler platser, exempelvis i Solna! Som LPR sammanfattar avsnittet om städer:

Vi har ett val. Urbanisering behöver inte betyda mer förorenad miljö, ohållbara livsstilar och städer som breder ut sig över allt större markområden. Smarta val idag kan förbättra livskvaliteten för hundratals miljoner människor i framtiden och kraftigt minska det globala ekologiska fotavtrycket.

[1] Ekologiska fotavtryck är ett sätt att räkna ihop de ekosystemtjänster som människan drar nytta av och som kräver utrymme i form av mark. I måttet ingår den biologiskt produktiva yta (s.k. biokapacitet) som utnyttjas för bebyggelse, jordbruk, betesmarks, fiske och skogsbruk. Det räknar även in den skogsmark som behövs för att absorbera utsläpp av koldioxid som inte tas upp av haven. Både det ekologiska fotavtrycket och biokapaciteten uttrycks i enheten gha, globala hektar. Med en global befolkning på drygt 7 miljarder har vi idag tillgång till 1,7 gha per person. År 2010 var siffran 2,6 gha och den nedåtgående trenden kan förklaras av kombinationen ökande befolkning och ökande miljöförstöring. Ett lands ekologiska fotavtryck bestäms av vilka varor och tjänster som konsumeras av invånarna och av hur effektivt resurser används i produktionen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar