onsdag 17 juni 2015

Debatt om energieffektivisering

På måndagens kommunfullmäktigesammanträde debatterades inte bara samrådet om Solnas nya översiktsplan som jag hade skrivit en interpellation om utan också en interpellation av Tommy Rosén (S) om redovisning av energieffektivisering (ni hittar den och svaret från Magnus Persson (C) här). Den som har läst mina tidigare inlägg om andra månaders sammanträden börjar nog nu kunna utröna att jag och Tommy har en försmak för samma typ av frågor, allt som rör miljö går vi igång på och därför är det snarare regel än undantag att vi båda går upp i debatten när en av oss har skrivit en interpellation på tema miljö, så även denna gång. Se debatten här, den startar ca en timme och en minut in i sändningen och pågår i ungefär nio minuter.

Det Tommy ville ha svar på var vad som egentligen har hänt med redovisningen av energieffektivisering i Solna stad. År 2010 när ett nytt miljöprogram, ett styrdokument för arbetet med miljöfrågorna, togs fram ville Socialdemokraterna ha in mätbara mål på bland annat området energianvändning för att kunna se hur mycket den minskar med. Tommy beskriver att detta förslag avvisades med hänvisning till att redovisning inte skulle ske enligt mål i miljöprogrammet utan i varje nämnds budget och årsredovisning. Detta efterlystes och ifrågasattes nu eftersom de allra flesta dokument ekar tomma på sådana uppgifter. Tommy ville därför veta när och hur en redovisning av arbetet med energieffektivisering skulle göras till fullmäktige. Magnus svarade att det i Solna stads årsredovisningar har funnits stycken om uppföljningen av miljöprogrammet, däribland energianvändning och effektiviseringsåtgärder. På detta sätt avser man fortsätta redovisa arbetet och med detta ansågs frågan skriftligen besvarad. När Magnus senare gick upp i talarstolen kompletterade han dock med att redogöra för ett antal specifika projekt och insatser som har gjorts de senaste åren.

I vanlig ordning hade jag innan fullmäktige roat mig med att göra en djupdykning i Solna stads diarium och screenat alla årsredovisningar sedan 2010 i jakt på omnämningar av energifrågor. Utifrån detta kom jag fram till att staden har haft vissa mål för energieffektivisering. Under 2010, 2011 och 2012 hade man exempelvis målsättningar om att minska energianvändningen i belysningen på allmän platsmark, dvs. i våra gatlampor och liknande. Det var ett mål det gick väldigt bra med, man minskade konsekvent förbrukningen av energi från de här lamporna med mer än man hade satt upp som mål. Under 2010 och 2011 hade man också mål om att fjärrvärmeanvändningen inom Solna stads egna fastigheter skulle minska med fem procent per år. Det här gick det betydligt sämre med, man lyckades bara komma upp i en minskning på 0,6% båda åren. Därför ändrade man sedan målet till att fjärrvärmeanvändningen skulle minska med fem procent över tre års tid. Det blev dock inte så mycket bättre för sedan skrevs i årsredovisningen att “det finns dock svårigheter att mäta” och “hur stora effekter gjorda åtgärder har fått är svårt att säga". Det upplever inte jag som ett särskilt välgenomtänkt arbete med målstyrning - man hade ju alltså ett mål som inte nåddes och då ändrade man målåret, men efter ändringen ansåg man att man inte längre kunde mäta måluppfyllelse. Det verkar sådär måste jag säga.

Mätbara mål är ju A och O när man pratar om såndant som energieffektivisering. Det är svårt att effektivisera om man inte vet något om hur det har varit, hur det är och hur man vill att det ska bli. I och med att staden har valt att lägga mätbara mål och uppföljning i verksamhetsplan, budget och årsredovisningar istället för i det gamla miljöprogrammet eller miljöpolicyn och miljöstrategin som precis har tagits fram, blir det ju av stor vikt att titta på vilka mål som faktiskt har satts upp där. För om inga mål för energieffektivisering sätts upp i varken stadens eller nämndernas verksamhetsplaner så lär det heller inte bli några insatser för eller redovisning av energieffektivisering. Situationen i Solna ser sammanfattningsvis ut som sådan att det har funnits mål för effektivisering av energianvändning vad gäller utebelysning och fjärrvärme och de har i någon mån följts upp. Däremot finns några såna explicita mål inte kvar just nu och det är anmärkningsvärt. Istället har dessa mål omformats till att bli indikatorer/nyckeltal utifrån vilka annan måluppfyllelse ska mätas men då redovisar man helt plötsligt inte längre några officiella siffror för dessa nyckeltal. Nu är jag visserligen inte så indoktrinerad i New Public Management men jag trodde mig åtminstone förstå att nyckeltal generellt redovisas med någon form av - ja just det - tal.

I övrigt kan man också fråga sig varför vi aldrig har haft mål för exempelvis elanvändningen och inomhusbelysning i våra fastigheter, det drar ju också energi. Det här är något som blir viktigt att bära med sig inför hösten när det kommer att presenteras vilka indikatorer eller nyckeltal som ska användas för att följa upp måluppfyllelse inom det nya styrsystemet som precis har arbetats fram och som ska implementeras med start i nästa budget och verksamhetsplan för staden. Då gäller det att det blir sådant som går att mäta och som är relevant att mäta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar