tisdag 16 juni 2015

Samråd om Solnas nya översiktsplan - hur genomför man en god medborgardialog?

Igår, 15 juni, var det dags för vårens sista kommunfullmäktige. Efter den här veckan går politiken i Solna ner på lågvarv över sommaren och återkommer igen mot slutet på augusti då nämnder och fullmäktige börjar sammanträda igen. På agendan stod många spännande frågor och i vanlig ordning var det förstås också några till synes mindre exalterande ärenden som helt oväntat blossade upp till heta debatter. En ganska typisk kväll i stadshuset med andra ord.

Mitt eget främsta bidrag denna junikväll var en interpellation angående samrådet om den översiktsplan som staden just nu håller på att ta fram. Den 13 april beslutade kommunstyrelsen att förslaget till översiktsplan skulle skickas ut på samråd mellan 1 maj och 31 augusti. I alla planprocesser, oavsett det gäller en detaljplan för ett kvarter, en fördjupad översiktsplan för en stadsdel eller, som nu, en översiktsplan för hela kommunen, måste kommunen enligt lag samråda om förslaget med olika sakägare för att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan. En stor del av yttrandena på en översiktsplan brukar komma från olika myndigheter, företag och politiska organisationer - det rör sig om allt ifrån Länsstyrelsen, Vägverket och Försvarsmakten till Vattenfall, Jernhusen och Vasakronan samt de olika kommunalförbunden Solna ingår i och de omkringliggande kommunerna. Utöver dessa aktörer för vilka det är vardagsmat att svara på remisser är syftet med ett samråd förstås att involvera människorna som bor i kommunen och få höra deras synpunkter. Ibland sker kontakten genom intresseföreningar av olika slag och ibland framför boende gemensamma ståndpunkter genom exempelvis bostadsrättsföreningar. Det finns också möjlighet för den enskilda medborgaren i Solna att inkomma med ett alldeles eget yttrande.

 Min interpellation fokuserade på just samrådet med stadens medborgare och handlade om vilka möjligheter de ges att delta i processen och vilka som ges möjlighet att delta. Vi i Miljöpartiet tycker att medborgardialog och medborgarinflytande i olika former är oerhört viktigt, i vårt handlingsprogram har vi förslag som exempelvis att Solna borde införa rätten till medborgarförslag och möjligheten till rådslag i stora eller viktiga frågor där vi vill ha medborgarnas synpunkter samt att göra elevråden på stadens skolor till remissinstanser i exempelvis detaljplaneärenden och denna typ av samråd. Men när vi nu står här inför fullbordat faktum att vi har skickat ut en översiktsplan på samråd så gäller det att se till de verktyg och strukturer som finns på plats idag och hur vi kan använda dem på bästa sätt för att få in Solnabornas synpunkter på stadens framtida utveckling. Och häri ligger flera stora utmaningar. Det är många olika intressen som ska tas hänsyn till, många grupper och individer med ibland diametralt motsatta åsikter ska lyssnas på och alla olika visioner, önskemål, idéer och allt vad det kan vara ska på något sätt kokas ner till bästa möjliga slutliga förslag som så många som möjligt kan vara nöjda med. Det är som sagt inte lätt.

Därtill kommer den stora frågan om vilka det är som kommer till tals när man genomför medborgardialog. Generellt är det främst personer i medelåldern, med medelklassbakgrund, högre utbildning och som är födda och uppvuxna i Sverige som deltar i den här typen av samråd och de är i högre grad män än kvinnor. Det här anser jag är något man måste försöka komma runt och förändra. Alla invånare, oavsett stadsdel, ålder, kön, familjesituation, utbildningsnivå, etnisk bakgrund eller andra variabler ska ges samma förutsättningar att delta. Att exempelvis sätta upp affischer i våra reklamvitriner och publicera information på hemsidan innebär inte nödvändigtvis per automatik att människor ges förutsättningar att delta. Man skulle kunna tycka att allt kommunen behöver göra är att publicera information och så får folk söka upp den på egen hand men när vi vet att representationen är så skev som den är anser jag inte att det räcker, man måste istället jobba mer proaktivt för att se till att de grupper som sällan syns i de här sammanhangen kommer till tals och då krävs nytänkande och mer aktiva insatser, gärna av det mer uppsökande slaget. Om människor inte kommer till oss måste vi komma till dem.

Till min stora glädje drog min interpellation igång en seriös och livlig debatt som pågick i nästan 40 minuter. Totalt tio politiker, från MP, M, FP, KD, V, BEP och S, var uppe i talarstolen och i mångt och mycket fanns en bred samsyn kring vikten av medborgardialog och att det finns en hel del att jobba på i denna fråga. Kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) pratade om att Internet i allmänhet och Facebook nu, till skillnad från i arbetet med den gamla översiktsplanen från 2006, är en bärande del i samrådsprocessen och att ungdomar är viktiga att involvera. Han sa också att det finns en stor utvecklingspotential och att man efter sommaren kommer att stämma av vad för synpunkter som har kommit in, är det så att någon grupp helt har exkluderats och som vi därför bör titta närmare på eller ta extra hänsyn till? Särskilt positivt upplevde jag att det var att Pehr framförde att det här är en viktig fråga som bör hållas levande och även föras vidare till andra typer av samråd och dialog där man också kan prova nya arbetssätt och speciellt rikta sig till särskilda grupper.

Peter Edholm, ordförande i kultur- och fritidsnämnden (FP), lyfte också fram frågan om ungdomars deltagande och berättade att Solna Ungdomscafé i högsta grad är involverade i processen. Imorgon, onsdag 17/6, har man bjudit in ungdomarna till presentation, diskussion och workshops om just översiktsplan och utifrån detta lär det formas ett samrådsyttrande. Samuel Klippfalk, gruppledare för KD, tog en lite annan vinkel och menade att vi från stadens sida kan informera hur mycket som helst men att det i slutändan ändå handlar om att medborgarna måste ha ett engagemang, de måste vilja delta. Han poängterade samtidigt att KD vill ha ett medborgarvänligt Solna och i det ingår att ta del av medborgarnas synpunkter och han tog också åt sig äran för att ha föreslagit det arbete på Solna ungdomscafé som Peter refererade till.

Bernhard Huber, miljöpartiets gruppledare och kommunalråd, beskrev hur vi tidigt fick en oroande känsla av att Solna kanske inte skulle komma att prioritera samrådet om översiktsplanen särskilt högt. Han hänvisade till andra kommuner som gör betydligt mer och har helt andra ambitionsnivåer och där man jobbar med innovativa lösningar såsom stadsvandringar, tävlingar och att bygga sin kommun i Minecraft. Bernhard lyfte fram vikten av att se framgången i att ha ett medborgarengagemang i kommunen och att framgången förstås inte ska mätas i antalet uppsatta affischer på stan utan i hur bra man lyckas involvera folk i processen. Det finns väldigt många olika grepp man kan ta men tyvärr har inte särskilt många testats i Solna. Det är dock inte för sent att göra mer, samrådet pågår trots allt till slutet av augusti.

Mia Fällström (V) pekade på att många medborgare hon träffar upplever att det är otydligt vem som är pådrivande i olika kommunala processer, att man inte vet varifrån initiativ kommer och att man därför får svårt att följa och förstå varför beslut sedan blir som de blir. Hon tog även upp att det staden kallar för dialog många gånger bara är reklam eller förankring. Medborgarna måste känna att vi lyssnar på dem och vi måste vara tydliga med vad vi gör med deras synpunkter. Om vi kan visa på att deras synpunkter faktiskt tas tillvara och gör skillnad kommer människor att vilja engagera sig. Ju mer vi bara ställer frågor för syns skull eller för att lagen kräver det, desto mindre vill medborgarna delta. Mia exemplifierade med Nätverket Rädda Råstasjön som ofta fick ett raljerande och trist bemötande i början och att de blev misstänkliggjorda, trots att de kämpade för Solnabornas bästa.

Björn Bränngård (BEP) la sitt fokus på vikten av att även värna de som faktiskt kommer på de traditionella samrådsmötena. Han berättade om sina erfarenheter från samrådsmötet i Bergshamra i maj i år där han upplevde att staden inte var så intresserad av Bergshamrabornas åsikter. Han kritiserade upplägget med PPT-presentation, fruktpaus och mingel med enskilda samtal och sa att sånt går inte i Bergshamra, istället blev det livlig diskussion. Detta vände sig sedan Torsten Svenonius, ordförande i Byggnadsnämnden för (M), emot och pekade på att man inte bara ska lyssna på den aktiva minoriteten utan även ta hänsyn till den tysta majoriteten samt att samrådsmöten inte ska vara en extra arena för påverkan för kommunfullmäktigeledamöter. Torsten betonade också att man inte får falla in i någon slags alibiövning där man aktivt söker upp specifika grupper bara för att summera ihop pinnar även om man i själva verket bara har lyckats nå ut till någon promille. Det avgörande är istället att de som deltar känner att de är med och påverkar på riktigt, vilket kräver att alla också förstår att de egna åsikterna sedan kommer att vägas mot andra åsikter och att politiken ska avgöra vad som är allmänintresset. Torsten menade att den process för medborgardialog vi har idag i grunden är god men att den behöver göras mer tillgänglig så att det blir meningsfullt att medverka. Det handlar exempelvis om att förenkla kommunikationen från "här är en byråkratisk planbibba på 70 sidor, läs den och tyck vad du vill" till att kanske presentera 4-5 konkreta frågor som medborgarna kan ge konkreta förslag på. Då blir det mer förståeligt och då finns det alternativ för den som inte vill läsa 70 sidor översiktsplanehandlingar. Det måste vara lätt och kul att läsa, lätt och kul att tycka och lätt att starta dialog.

Thomas Magnusson, gruppledare för (V), ifrågasatte hur man hade bestämt och planerat kommunikationen i samrådsprocessen. När information delgavs gruppledarna i kommunstyrelsen var allt om hur man skulle gå till väga redan bestämt och nu när papper börjar postas hem till kommuninvånarna innehåller de information om möten som redan har varit. Ingen information finns heller att tillgå om framtida samrådsmöten. Arne Öberg, gruppledare för (S) sade att interpellationsdebatten visade att vi nog måste se över våra processer och dra lärdomar av de samrådsmöten som har hållits och de dialogformer som har använts. Ett problem är att det har blivit rörigt för medborgarna att förstå vad det är de förväntas tycka till om i och med att vi har dragit igång flera någorlunda parallella processer med Hagalundsstrategin, Bergshamrastategin och översiktsplanen.

Det blev helt enkelt en mångfacetterad debatt där många viktiga och på många sätt kompletterande perspektiv lyftes fram (den som vill se debatten i sin helhet kan göra det här, den börjar ca 3 timmar och åtta minuter in i sändningen och pågår i princip tills filmen är slut). Samtidigt hänvisades det mycket till de träffar för de sju gruppledarna i kommunstyrelsen där frågan om översiktsplanen har beretts och alliansen menade gång på gång att jag väl inte borde behöva lyfta den här frågan till kommunfullmäktige eftersom Bernhard har suttit med i denna grupp och att MP därigenom har haft lika mycket insyn och inflytande som övriga partier i kommunstyrelsen. Detta är visserligen korrekt i sak men jag såg ändå ett värde av att denna viktiga fråga fick se dagens ljus och behandlas även av kommunens högsta beslutande organ. Detta kändes också viktigt med tanke på att det faktiskt inte hade presenterats någon heltäckande kommunikationsstrategi i kommunstyrelsen. I detta fick Bernhard sista ordet och jag tycker att han sammanfattade det väl när han sa att gruppledarträffarna har varit konstruktiva, det har varit högt i tak och det är ett bra forum för att diskutera, men den processen får inte lägga en dödens hand över alla andra diskussioner om översiktsplanen.

Därmed sagt, tack till alla inblandade för en bra debatt, jag ser fram emot fortsatta konstruktiva debatter efter sommaren!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar