tisdag 26 januari 2016

Obesvarade motioner och obesvarade frågor

Varje år i januari får kommunfullmäktige en redovisning av obesvarade motioner. Vid nästan varje sammanträde under ett år lämnas det ju in motioner från partierna med olika förslag som Solna stad föreslås genomföra och enligt kommunallagen bör en motion beredas så att beslut kan fattas inom ett år från det att den väcktes, och om så inte kan ske ska det årligen läggas fram en redovisning av de motioner som inte har hunnit beredas och fattas beslut om. Beredning av en motion innebär att den ska skickas på remiss till den eller de nämnder i kommunen som ansvarar för det verksamhetsområde som förslagen berör. Nämnden ska då yttra sig och komma med synpunkter kring hur förslaget ska hanteras och därefter blir det upp till Kommunstyrelsen att föreslå för fullmäktige att bifalla, avslå eller anse förslagen besvarade (i princip säga ja, nej eller "det här gör vi redan" - OBS! I Solna görs de mest kreativa tolkningar av vad begreppen innebär, men det är en helt annan historia..)

När man studerar den årliga redovisningen av obesvarade motioner är det alltså utifrån måttstocken att de bör klaras av på ett år som man rimligtvis bedömer det. Förra årets redovisning var rätt och slätt pinsam, det fanns till och med en motion från 2008 som inte hade hanterats, och det fanns mycket att beta av. Jämfört med den situationen är det i år betydligt bättre, men när man går igenom de motioner som har lämnats in under den här mandatperioden, dvs. sedan oktober 2014 fram till idag, finns det ändå en del frågetecken och varningsflaggor. I talarstolen lyfte jag därför fyra exempel på motioner där man undrar vad som hände, se bilden nedan. (Se debatten här, den pågår mellan ca 02.47-02.57 i klippet.)

Fyra exempel på motioner vars hantering kan ifrågasättas

Först tog jag upp fallet med en motion från Bergshamrapartiet (BEP) om adresser runt Bergshamra torg som skrevs i november 2014, alltså för 14 månader sedan. I maj 2015, sex månader senare, remitterades den till Byggnadsnämnden (eller snarare tjänstemannaorganisationen Miljö- och byggnadsförvaltningen) för beredning och då stod det i remissföljebrevet att ett svar skulle ges från nämnden till Kommunstyrelsen senast i slutet av augusti. Det var dock först i oktober som nämnden ens hade uppe frågan på dagordningen och fattade beslut. Sen dök motionen upp för beslut i KS i december och igår, 26 januari, hade vi i fullmäktige fått den tillbaka för slutgiltigt beslut. 

Nästa exempel är en motion från SD om slopande av p-avgift på kvällar och helger. Den motionen skrevs också i november 2014 och följde ungefär samma utveckling som BEP:s motion. Den skickades på remiss till Tekniska förvaltningen i maj 2015 och skulle behandlats senast augusti men där blev det först i december den kom upp i Tekniska nämnden. Sedan dök den i alla fall snabbt upp i KS och igår, första KF därefter skulle den komma upp för beslut (men igår stod så många ärenden på dagordningen att den inte hanns med utan kommer att behandlas i februari). 

Det finns även en motion från S om luftföroreningar som lämnades in i december 2014 och som enligt handlingarna i ärendet om obesvarade motioner har remitterats till Stadsledningsförvaltningen. När så skedde är dock oklart för den informationen står inte att finna någonstans och när beredningen ska vara färdig framgår inte med mer än att den “beräknas besvaras första halvåret”. Det kan med andra ord ta uppåt totalt 1,5 år att bli klar med handläggningen av den motionen. 

Slutligen har V i januari 2015 lämnat in en motion om införande av modellen "bostad först".
Denna remitterades till Socialförvaltningen i augusti 2015. Svar skulle ha lämnats till KS månaden därpå men än så länge, fyra månader efter deadline, har frågan fortfarande inte varit uppe på dagordningen i Socialnämnden och eftersom den inte kommer upp på mötet som de har ikväll heller lär nämndberedningen blir något halvår försenad, minst. 

Ser man till dessa motioner finns det alltså en gemensam nämnare i att det har tagit sex till sju månader för frågan att ens komma vidare från Stadsledningsförvaltningen till berörd nämnd för beredning, om de ens har skickats den vidare alls efter att den anmäldes i Kommunfullmäktige. Då har man med andra ord redan hunnit avverka halva den tid man enligt kommunallagen bör ha på sig och detta utan att ens åstadkomma någon verkstad. Vidare förefaller det finnas en trend av att nämnderna inte behandlar motionerna inom den uppsatta tidsramen, det kan utifrån ovanstående exempel ta två till fyra månader extra innan det efterfrågade svaret kommer. Det här tycker jag är oroväckande och jag ville därför på gårdagens sammanträde få ett svar på varför det ser ut på det sättet. Vid det här laget borde jag kanske ha blivit så pass rutinerad att jag själv inser att sannolikheten att få ett svar på en explicit fråga ställd till kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk är ungefär densamma som sannolikheten att man vinner miljonvinsten på Triss. Kanske har jag därmed sett för många reklamer från Svenska Spel för jag håller ändå fast vid önskedrömmen om att "plötsligt händer det!" (eller med en annan synvinkel på saken, en förväntan om viss vanlig hyfs). Men inte heller denna måndagskväll hände det, det enda Pehr uttalade sig om var någon slags malplacerad pik till utbildningsministern som, mig veterligen, inte var i rummet och ännu inte har fått mandat att styra över handläggningsprocessen för motioner i Solna (kanske har han dock några tips, jag har inte frågat). 

Jag fick helt enkelt gå en vända till upp i talarstolen för att utkräva svar på varför Solna hanterar sina motioner på det här sättet. Många gånger finns det ju logiska förklaringar till saker och ting och det är ju alltid välkommet med seriösa svar på frågor som ställs, inte raljerande över för ämnet helt irrelevanta aspekter. Sen kan man förstås välja att i sakfrågan se det som att det inte är någon fara om det tar 14 månader istället för 12 att behandla en motion, men det som faktiskt är helt obegripligt för en som inte har insyn i processerna bakom kulisserna är att en motion kan existera i någon slags limbo i ett halvår efter att den har anmälts i fullmäktige. Vad kan det rimligtvis finnas för vettig anledning till att en motion inte remitteras till berörd nämnd direkt? Vad händer med den dessförinnan? Jag poängterade att det är ju inte direkt är 1500-talet längre så det är ingen stackare som måste rida till häst med pergamentrullar under armen i flera veckor för att överlämna beskedet, det är ett elektroniskt dokument som ska skickas från ett rum i huset till ett annat. Om t.ex. Bergshamrapartiets motion om adresser, som nu har tagit 14 månader att få igenom hela beredningsprocessen, inte först hade legat på någons skrivbord eller ute i cyberrymden i ett halvår hade ju handläggningstiden, allt annat lika, kunnat kortas till åtta månader. Jag kan förstå att en motion, när den väl kommer till nämnden eller förvaltningen, där blir liggande ett tag eftersom den ska konkurrera med annan verksamhet och beredning av motioner som remitterats tidigare, att det tar lite tid att utreda och skriva fram underlag etc. men att det skulle ta ett halvår att ta reda på vilken nämnd som hanterar frågan om namngivning av gator eller att skicka ett mejl till Byggnadsförvaltningen har jag svårt att tro.

Det finns för många oklarheter i hur motioner egentligen hanteras i Solna stad, det verkar inte ske på ett särskilt konsekvent vis och det är obegripligt varför minst lika stor tid förefaller gå åt att göra ingenting som åt att faktiskt bereda motionerna. Detta anser jag är mycket problematiskt och det är något som definitivt behöver styras upp. I vanlig ordning var det dock ingen i Alliansen som gav något medhåll för detta (ingen yttrade sig igen efter Pehrs korta inspel som knappt ens berörde mitt inlägg), de verkar nöjda och belåtna med att man gör som man vill trots skrivningen i kommunallagen och trots de uppenbara demokratiska bristerna med hanteringen. Inget nytt under Solnasolen med andra ord. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar